Konstrundan livet 5.

Kvällen har lagt sig som ett betryggande täcker över vårt hus på Konstrundan.

Jag känner mig trygg här i mörkret, för jag vet att Bertil eller hans fru kommer inte ut ur huset förrens klockan 5.
Men det är bara en snabbis för att hämta tidningen.
Dock är Bertil uppe ur sängen en vända vid klockan 02:00 och kissar.
Jo då, det har hans fru berättat för mig.

Så om jag får gå upp en sväng och blanda välling någon natt och ser att klockan är två, tänker jag inte längre
"Ååå va skönt, klockan är bara 2, jag får sova några timmar till!!"
Utan jag ser Bertil framför mig stå och drittla...

Jag borde kanske byta namn på Bertil. Jag känner mig så elak när jag skriver om honom..
Fast ni vet ju inte om han heter Bertil på riktigt.
Kanske bara, kort och gott, B.
Eller Mr. B?¨
Mr. B, it is!

Idag har Mr B, och de andra tanterna och gubbarna på konstrundan haft fullt upp!

Ola har äntligen tillfrisknat från nästan en veckas sjukdom, och har därför haft ett dampanfall.
Han har städat ur garaget.
Det är inget litet projekt vill jag lova.

Ett helt släp är fyllt med saker som ska ut till mammas kommande loppis (reklam), och ett helt lass med skräp som ska till flishult står på kö till kärran.

Ola gick fram och tillbaka som en liten maskin, och sen en vända till spisen för att sätta igång en stek, och sen är han borta hos Mr. B och hjälper honom med att såga till en planka.

"Men Ola, ska du inte hjälpa honom att spika fast den?"
"Naa.. Något ska han la ha att göra"

Bra tänkt, men det fixade Mr. B oväntat snabbt, och intog direkt sin trädgårdsmöbel på första pakett så han kunde följa Olas fortsatta röjjning.

Jag målade faktiskt klart på framsidan och efter jag nattat Dante så gick jag ut till Ola.

Varenda rörelse vi gjorde iakttogs
Tex. Viftade Ola, lite nonchalant, bort en blindning(?) som då flög på mig istället och jag viftade och hoppade och ruffsade håret för att få bort den. Panik.

Uppifrån Mr.Bs hem hör jag
"Höhö.. vad hon viftar! Tror du de fick ett getingstick?"

Senare kom flera konstrundaninvånare upp till Mr.B och hans fru på kaffe och en tant gjorde detta tydligt för Ola.
"Nu du Ola, har du en stor publik"

Jo tack... Men vart är applåderna?

Han fick inga applåder, men dock ett par, som vanligt, lite klantiga ord från Mr.B.
När gästerna druckit upp kaffet traskade Mr.B fram och in i vårt garage för att titta hur långt vi kommit.
"Uuuu Ja! Vad grejjer ni har! Vart ska ni göra av allt? Uuuut med att till Flishult bara."



Ibland blir jag alldeles matt av att tvinga mitt lilla piehole stängt.