Äntligen fiskar!!

Så! Nu är det gjort!

Nu har jag fyra små guldiga fiskar simandes i mitt runda rör.

De är så fina!

Jag mår faktiskt ganska bra! Men samtidigt mår jag verkligen inte bra,,
Jag tycker lite synd om dem, men jag försäkrade mig först om att fiskar är ganska dumma i huvudet.

Jag tycker att det är djurplågeri, men samtidigt så vill jag att min son, och jag, ska ha något att titta på.

Men det har krävts mycket jobb för att få hit dem.

För flera, flera månader sedan gjorde jag första försöket.
Men försäljaren ville tvinga mig till att köpa det ena efter det andra och en pump och sen fick jag inte lägga i fiskarna på en vecka.
BYE!

Idag åkte jag till den andra djuraffären.
En ung pojkspoling hjälpte mig, och han var verkligen duktig!!

Men denna gången så ljög jag..
Jag sa att jag hade ett litet akvarie som jag satte igång igår..
Men då fick jag inte lägga i fiskarna förrens på lördag..
Men Va FAAN!

Jag fick inte heller bara ha två guldfiska, utan skulle ha en slamsugare och en mal och alltvar det var.
Jag köpte ett medel som gjorde vattnet fiskigt, grus och en växt.
Han gick och kollade med sin mamma (som var ägaren till affären) i fall han hade glömt något. Jo, självklart, så tyckte att jag skulle ha en dammsugare och som rengjorde akvariet, som jag inte ens har´..
"vi ses på lördag"
MEN! Han var väldigt kunnig och duktig!! De är ju bra.

Jag for iväg till den första affären som jag besökte för några månader sedan, och köpte 4 fiskar..
Så nu, till sist, så har jag mina små plågade fiskar i en vas i fönstret.

Men jag är lite orolig.. tänk om de fryser? Tänk om vattnet är äckligt?
Tänk om de kvävs?

tjock!

Innan stockholm visade vågen äntligen på 60 kilo!
Som jag har längtat!

Längtat för att det har tagit sådan tid. För att jag inte har kämpat eller bantat eller motionerat.
MEN, jag har bibehållit och sedan sakta tickat ner till 60! Well done!

I Stockholm hade jag laddat för att svulla och fika och äta gott, men drabbades istället för magsjuka.
Jag lyckades ändå pilla i mig några fikor, men inte en bråkdel av vad jag hade tänkt mig.

Väl hemma, måndag kväll, kunde jag äntligen äta! Då åt jag en halv pizza.

Den andra halvan blev lunch till dagen efter och till middag så blev det stuvade mackaroner och falukorv...
Givetvis blev det över, så det blev dagens lunchlåda. Och till middag blev det pannkakor.
Med grädde och sylt.

Faaaaan...
Nu vågar jag inte ställa på mig på vågen (gjorde det i förrgår, och då pekade visaren på 62)

Jag känner mig så missnöjd och jag rikigt känner hur kärlekshandtagen väller tillbaka ut.

Mitt mål är, och har varit det senaste halvåret 58.

Aja,,. Det är ändå lite tidigt att lada för beach 2011??

Mor och son

Romantiska, perfekta och genomlyckliga sonen och mamman!

Allt är så perfekt! Vi tvättar tillsammans! Och nere i tvättstugan hjälps vi åt att välla ur tvätten och välla i ny. "Vad tråkigt mitt liv skulle vara utan dig min lilla Dante! Vad skulle jag göra utan dig? Antagligen sova bort mitt liv.."

Vi lagar mat tillsammans.. Han far runt på sin röda stol i hela köket dit jag flyttar mig.
Han rör i grytorna alldeles själv, mycket väl medveten om att det är jättevarmt.
"baaaaam"

Men det finns vissa gränser på hur långt lyckan kan ta oss.

T ex. försökte jag genomföra en vattenfärgmålarstund. Son och Mor. I ett virrvarr av färger.

Men även massa vatten. Och senare, brunt vatten.

Jag blir helt inne i mitt målande, fult, men ändå konst.
Brevid mig har jag ett monster som slickar i sig hela plattan med vattenfärgpluttarna på.
Som slurpar i sig det bruna vattnen och som kastar ner alla pappren på golvet.

´Jag väntar ett år till kanske,..

Sthlm

Hemma från en helg i stockholm.
En fylld helg på alla vis. Fylld med fika på fin,fina ställen!
Fylld med shopping från höger och vänster.
Skratt och mys med bästisen.
Och även en fredagskväll av magsjukan i ett 8 kvm. stort rum.

Men man klarar mycket mer än man tror.

Jag införskaffade två nya. underbara temuggar.

Så mitt nästa mål i livet är att läggaut bilder på dem!

OCH för några dagar sedan FICK jag en temugg av mina föredetta jobbarkompisar från Thimons!
En jättefinmugg! Så bild på den väntas oxå innom kort!

Nu är klockan 06:41 óch det är dags att åka till jobbet.
Det känns så skönt att var pigg för en gångs skull, då jag inte gjort annat än sovit i 3 dagar!
Plus, att det är tisdag, och inte måndag!
Vilket innebär att vi är en dag närmare syjunteonsdag, och en dag närmare helgen då min syster kommer hit!

Det är när man är trött som sanningen kommer fram.

En arbetsvecka har passerat.

En arbetsvecka fyllt av ett nytt jobb. Som inte var nytt.

En vecka fylld av värkande armar med för lite muskler på.
Fylld av tankar och funderingar.
En vecka som började dåligt, men som slutade riktigt bra!

Det värsta med mitt nya jobb är att jag fick skåpsnummer 63.

63! Sextiotre! Så jäkla ojämt.

Jag var millimeternära att fråga om det inte fanns något annat skåp. Men de´t är ju störtlöjligt.
Det är ju bara ett nummer.
Som är riktigt ojämt. 63. 6 plus 3 = 9! Ojämt.

Dock är 6/2 = 3 och 3*2=6.
Då får jag i alla fall in en tvåa, som är jäämn.

Men jag försöker jobba bort tvångstankarna. Min framtid på EMA har INGENTING att göra med vad jag fick för nummer på mitt skåp!

Hela tiden försöker jag hänga upp mitt liv och framtid på löjliga saker.
Tex. så kom det en bra låt på radion när jag åkte hem från jobbet.
"Ah! Då blir det nog en bra dag i morgon!!"

Nej! Vad skulle de ha med en fjuttig låt att göra, hur min dag blir i morgon??

Skärpning Johanna! Var inte så förbannat lat! Ta ansvar för ditt egna liv, och led det dit du vill!
Ta kontroll!

Okej då... I morgon.. Om det är en bra dag i morgon.
(kanske bäst att jag plattar håret??)

Världens bästa kompis.

Jag har världens skönaste pyjamas, som har jag har nämnt/tjatat om tidigare.

Nu är det tre (??) veckor sedan det var jul. Alltså är har jag använt den varje natt i tre veckor utan att tvätta den.

Med andra ord så börjar den bli rätt skitig.. Lukta lite.. Och bli liggrynkor på..

Jag frågade Ola / tänkte högt för mig själv.

-Jag måste köpa en till!! Hur ska jag annars göra när jag ska tvätta den??
-........
-Men jag har ju verkligen inte råd att köpa en nu.. *pika*
-Synd, då får du ju sova naken!

Okej, där fattade jag ganska snabbt, att Han skulle inte köpa en. Han såg den snarare som ett hot.

MEN! Döm av min förvåning, när Ellinor stampade in igår kväll (Det blir jag ju inte förvånad över) med en present till mig!!

En flanellispyjamas till!!! Denna i grått å vitt och rosa. I LÖÖÖVE IT!

Jag blev så glad och rörd att jag fick fälla en tår!

Är inte det en riktig kompis?

Mugg nummer 4

Detta är min fjärde mugg i "samlingen". Den fick jag i julklapp av min kära svägerska.

Jag tror faktiskt att detta är min favvomugg!

Den är sådär favvo, att det är den muggen jag använder sist bara för att jag vill spara den. Och då hinner de andra muggarna bli färdiga i diskmaskinen, så då använder jag de igen.

Men idag, så tog jag steget! Flöade undan de andra muggarna!

Min nästa mugg jag köper, kommer att vara en speciell mugg...

Den kommer att vara nummer fem. Och har man fem, så är det en samling på riktigt!

Ellinor och jag ska åka på bröllop i Stockholm nästa helg och slår på stort och slaggar två nätter i vår underbara huvudstad.

Då.. DÅ ska jag köpa mig en mugg till!

Barnfri

Fnitter. Småputtande. In tärna skämt. Mera fnitter. Hålla varandra i handen.

Japp!

Vi är barnfria idag, och lyckan och kärleken kan inte annat än att sippra ur oss i små glada leenden.

Vi. Han. Jag! Utan vårt lilla underverk.
Kan vara skönt ibland.

Idag ska vi på Vetlandarevyn och sedan äta lite god mat och dricka massa god öl med Olas föräldrar och syskon!

Och det ska bli såå, sååå roligt.

(Nu hörde jag Dante skrika till inifrån sin säng. Men det gjorde jag inte alls det, för han är hos sin mormor har vilar ifrån oss.. )

Han behöver oxå vila ifrån att gnälla hela tiden. För det vågar man bara göra med sin mamma och pappa.

Ha en underbar lördag allihopa, för DET ska JAG! :)

två sidor av myntet.

Idag har jag haft en sån där äckligt perfekt dag som riktigt sticker i ögonen på folk (och även på mig om det inte gäller mig själv, så klart.)

Lyssna på denna rosenskimrande historia:
(Vi skippar natten, som var ett rent hell som bestod av halvsovande i den hårda fåtöljen inne på Dantes rum, med en extremt mammig Dante fastklistrad på mig..)

Morgon. Ola är hemma och inte på jobbet. Ola bär in en solstråle vid namn Dante som är så fruktansvärt glad att se mig!
"Mammaaaaaaaaaaa!!!"
Jag får till och med lite gos av honom, och han satte sig inte med sin kisseblöja i mitt ansikte.

Vi gör frukost tillsammans hela familjen, och upptäcker till vår förtjusning att vi har havrefras hemma OCH vaniljyoghurt!

Ola åker ner för att slutföra en sak på jobbet och jag packar picknickryggsäcken!
Kaffe, varm choklad, pepparkakor, kakor, juice och en liten skvätt mjölk till Olas kaffe samt ett renskinn att sitta på.

Hela lyckliga familjen möts på trädgården för att skotta upp vallen efter plogbilen tillsammans.
Mamma, Pappa och Barn med var sin skyffel i händerna.
(Dante smiter lite, men han var faktiskt mest i vägen)

Vi brummar ner till ankdammen och slår läger där det säkert gömmer sig en parkbänk någonstans under snön men som verkligen inte syns, så Ola bygger med hjälp av sin fina röv en ny i vallen.

Alla ankor simmar likt ett lemmeltåg mot oss, och heeela lyckliga familjen slänger gammalt surt vörtbröd på fåglarna.
Jag - lite skiträdd. Ola - kastar bröd på mina fötter så de verkligen är PÅ mig, och en nyper mig i fingret.
Vi skrattar hjärtligt åt allt sammans, tillsammans.

Vi sätter oss ner på vår parkbänk, myser i oss kaffet och mumsar på kakorna och åker sedan hem!

RÄTTELSE:
Ola for iväg till jobbet i "10 minuter", men det var givetvis mycket längre än så, så jag hann bli lite sur. Dante hann komma alldeles för nära sin tupplur som han behöver varje dag, vilket betyder att han blev sur. Och ledsen. Och väldigt lättstött.
Snöskottningen var ett helvete. Det var tungt, och vi fick hacka loss bitar för att sedan skyffla upp dem på de redan 2 meter höga vallarna.

Dante välte i pulkan när vi for ner till ankdammen och blev helt förstörd. Men det gick dock över när vi började mata ankorna. De äckliga ankorna.
Kaffet var fesjummet, kakorna dög inte riktigt åt Ola och Dante var iskall om händerna men vägrade ha vantar.

Varje mynt har två sidor.

Konstrundan livet 6.

Jag har tagit det lugnt med mina historier från Konstrundan, då en utav mina underbara grannar blev sjuk.

Så jag drabbades av något som kallas för samvete.

Men nu har det äntligen börjat gå över så smått, så jag tänkte försiktigt dra fram en rolig betraktelse.

Pannkakor i långa rader, som aldrig blir så bra som mammas, men det vet ju varken Dante eller Ola om.
Mjöl och mjölk i hela köket och på Dantes mage och hans händer.
Men Mamma har sytt ett förkläde till honom, så fint, så fint.
Jag har oxå ett förkläde som jag till min stora förtjusning hittade och föll pladask för, på världens bästa affär Lagerhouse!

Jag överaskade Ola med pannkakor till lunch, då han är alldeles förkyld och de är så synd om honom när han får snyta sig hela tiden tills han blir alldeles fnasig under näsan.
Dante och jag åt pannkakor hos mamma igår, men eftersom Dante ständigt matvägrar, så är jag glad om jag får i honom lite grädde som han faktiskt tycker om i några skedar.

Klockan hann bli 12. Klockan hann bli 10 över och Olas mobil tutade upptaget om och om igen.
Vid 20 över blev jag så sur, eftersom jag vet att jag inte borde va sur, och klädde på mig och barn för att gå ut och skotta istället.

Väl välklädda så öppnar givetvis Ola dörren. Lite småtrött och fortfarande för förkyld.

Dante och jag gick ut en sväng ändå.
Han sopade av bilarna så långt han nådde med sina små armar och med sina små vantar som satt och vinglade på toppen av handen.

Självklart är mina grannar ute och skottar. För vintertid så gör de inget annat. Dels för att de inte har något annat och göra och dels för att få prata med någon annan än radion och tv:n.
(Okej, för att vara lite rättvis, dels för att de inte vill skotta för mycket snö på en gång, för de orkar de faktiskt inte. De är ju faktiskt över 80 varendaste en.)

Ms U, som är vår goda granne, men som dock kan kläcka lite onödiga saker, smyger fram till mig så att hon ska kunna viska.
"Har du sett vilken snövall du har på din trädgård. Ja, du förstår Ms. C lägger inte ett spadtag på sin egen sida häcken!"

Jag kunde inte låta bli utan att skratta. Dels för att Ms. U är så söt när hon viskar hemlisar, dels för att jag aldrig har tänkt på detta, trots att jag ser henne skotta snö typ hela tiden.
Sen var vallen verkligen enorm, och jag har aldrig tänkt på det!

Ms.U berätta att de inte vill ha snön på sin trädgård när den tinar..

Jag skrattar fortfarande åt denna absurda sak.
Spelar det någon roll om snön ligger en meter åt ena eller andra hållet när den sedan flyter ut i vatten?
Häcken måste vi klippa som fan varje år för att gubben (det är ju ALLTID mannen i huset som kör i bilen, men han är för gammal och vinglig och hjärtsjuk för att skotta snö) ska kunna se något när han backar ut med bilen.
Men en stor jäkla snövall är inget problem??

Jag försöker vara så himla vuxen att inte bry mig. Men samtidigt kan jag inte låta bli, utan att bli provocerad av allt detta. Så egentligen vill min onda sida skotta upp så att vallen blir högare än högast, Så de inte kan se något när de backar ut, förrens till påska.

Men jag är en ju en vuxen och ansvarstagande människa nu, som inte väljer att lägga energi på att bry mig om så meningslösa saker...

Dubbelstädning

städa, städa, putsa, torka.

Allt detta för att sedan vända till i morgonbitti när ett par underbara tjejer kommer hit och äter frukost!

PLUS att det är syjunta i morgon. Så det blev någon form av dubbelstädning, så till och med moppen åkte fram en vända.

Syjuntan Sigrid.. Mmmm! Det är bra skit!

Ibland behöver man bjuda hem lite folk så man orkar ta det där rycket som gör att man kommer på benen igen.

Bio

Nyss hemkommen från bio med min trogne och ende vän Ellinor.

Vi var på Änglagård tre, som var så himla bra!

Jag är inte säker på att mitt liv hade kunnat gå framåt utan denna underbara film!!!
Den var inte för mycket, som man hade kunnat tro, utan den rundade av alldeles lagom!

Att gå på bio är ju egentligen helt underbart. Varför gör jag inte det oftare??
Vi hade platserna längst fram och i mitten.
Jättebra ju! Man slapp vara arg över att nått huvud va i vägen, och så kändes det inte som man viskade in i 4 andras öron när man ville lägga till nått fånigt skämt.

Naep, detta gör vi absolut om!!

Jag höll inte vad jag lovade.

Det blev ingen virkning.

Ett litet försök till att pussla, som innebär att man rotar runt efter rätt bitar i kartongen, och sedan pusslar ihop dem på soffbordet brevid datorn och chipspåsen.

Jag tittade på en film som jag har sett tusen gången. Cast away. Vilket resulterade i att jag gick och la mig alldeles för sent.

MEN!

Jag somnade vid 23, kanske.
Och Ola ringde och väckte mig vid 9.

Jag fattade först ingenting när jag vaknade.
"öööm, vart e du?? Jobbar?? Jag trodde du satt i soffan"

Alltså har jag sovit 10 timmar, heeeeeeeelt ostörd sömn!!!

Jag borde må bra, men känner mig sliten. Såklart.

Så idag, ska det ske underverk och jag ska med min nya energi som inte finns städa hela huset skinande rent!

stressigt att bara va..

Det är stressigt att slappna av.

Ikväll är det, som numera varje kväll, pyjamasmys.

Jag vill virka, pussla och gå och lägga mig tidigt..


Hur ska jag hinna allt detta??

IKEA älskar alla barnen.

Förlåt att jag glor på era bebisar.

Jag vill inte sno dom.
Jag tycker inte att de är så himla söta. Men absolut inte fula.

Jag är bara avundsjuk. Och faktiskt lite bitter.
Jag HATAR bitterhet. På mig och på alla andra människor.

Men mitt lilla barn satt/ sitter aldrig still i vagnen och tuttar på en vattenflaska.
Eller leker med en leksak.

Jag såg barn i alla dess åldrar. Alla åldrar som Dante har gått igenom. Alla så lugna och fina och glada och tillfreds.

Men jag har så mycket självinsikt att jag vet att jag bara ser det jag vill se.
Bara ser det jag letar efter.

Igår var det en miljon människor som tänkte som mamma och jag.
"Äh, vi spontanåker till IKEA och handlar gardinger, vi är ju ändå i Nässjö."
(Eller något liknande.)

Fullt, fullt, fullt med vagnar, barnvagnar med snälla barn i, vuxna stressade människor och så vi då som försöker att inte vara ivägen för någon.
För sådana är vi. Jag, min syster och vår mamma.

"Ursäkta! Oj, nu är Jag i vägen! Oj, förlåt." Förlåt att jag finns.

Vi kom fram till att vi är alldeles för serviceinriktade.

Men Min systers kille säger att vi får oxå ta plats. Så vi ska börja jobba på detta.

Nu står min son och vinglar på sin nya, fina. RÖDA stol ute i köket. Han diskar, men det skramlar lite väl oroligt.

Vi ska ut till mamma och äta pannkakor och passa på att umgås medans man fortfarande tycker om varandra!

Topparna!

Livets toppar at the moment.

Mina nya tekoppar.
Min pyjamas.
Min Mamma.
Min nya gardin till badrummet som är ett duschdraperi.
Min röv i mina nya jeans.
Att mitt hem börjar likna så som jag vill ha det.
Min Ola.
Fast jobb.
Att vara ledig.

summan

Igår kväll när livet kändes lite lagom pissigt när man fick lämna en kanonfest och sedan somna i soffan vid klockan 22 som en annan pensionär, så trodde jag aldrig på påståendet

"Du kommer vara såå glad i morgon när du vaknar att du inte drack och festade idag!!"

Men jisses vilket leende på läpparna jag hade när jag vaknade idag!!

Men jag är inte säker på om leende berodde på att nyårsafton, nyårsklänningen, nyårsmaten, nyårsbubblet, nyårsraketerna och allt vad det innebär, äntligen var över.

Äntligen var det en vanlig dag. En rutindag som alla andra.

"Låt oss göra något vettigt med våra liv idag!" Var min känsla som skrek i bröstet.

Men lika snabbt som lyckan hade funnit mig, pös jag ihop som en urpyst ballong, strax efter frukost.

Återigen ifrågasatte jag mitt liv.. Ska det vara såhär? Varje nyår? Vad är poängen?

Men jag har kommit fram till att jag skiter i vilket.

Det är "bara" en högtid som tvingar än att vara uppe alldeles för länge, men som annars är ganska trevlig tillställning där man klär upp sig och äter lite gott.

Men det är förbaskat skönt att dem är över!

Bättre lycka nästa år!

Okej, för att nämna några bra saker med det gågna året.

Vi hittade faktiskt några positiva ögonblick när vi letade.

Vi fick vår son Dante i april månad. Vi fick äntligen rör inopererade, och vi fann en helt annan person bakom alla dessa öroninflammationerna
Lycka!

Dante fyllde ett. Det var en stor dag!

Vi har drenerat. Ett helvete i sig, men skönt att ha det gjort.

Vi har köpt oss en combi.
Lika skönt varje gång som man stuvar in vagnen i bagaget

Jag har fått jobb i Vetlanda. Detta året har jag haft 4 olika jobb.. Men det slutade med ett fast jobb med helt okej lön, bara en halv mil från Vetlanda.

Jag har gått ner 8 kilo. Jag har fått ett helt annat självförtroende och mår så jäkla mycket bättre.

Ellinor har köpt en båt, och vi var ute och fiskade och puttrade i ån.
Det var en underbar kväll.
Jag ska oxå köpa mig en båt.

Från ett skitår till ett annat.

Nyår..

Fylld med god mat och fulla människor.

Goda öl och bubbliga drycker.

Julmust är oxå gott!

Vi åkte hem från en, som säkert hade varit, en kanonfest om omständigheterna varit annorlunda, vid 19:30.

Jag somnade vid 22 i soffan och blev väckt av en något sur Ola vid tolvslaget.

Vi kollade på några raketer, gick in.
Gick igenom året per månad och minnen.

Vi kom fram till att det har varit ett jävla skitår.
Ett jäkligt tufft år.

Vid 01 vaknade Dante och skrek och hostade.
Från ett skitår till ett annat.

Varje år har vi småtävlat lite om vem som har fått flest "gott nytt år" sms.
Detta året blev det faktiskt oavgjort.

Vi fick ett var.

Men jag vill inte sprida några dåliga samveten här, för jag har inte önskat en enda människa gott nytt år.

Gott nytt år!


(Jag är inte riktigt så bitter som jag låter. Bara nästan.)