Pulvermos.

Idag har jag tagit ett steg i rätt riktning.

Fast egentligen inte. Jag har gått emot mina egna principer.

Jag får för mig så mycket saker... Vad man inte får och vad man bör göra...

Jag har köpt pulvermos. För första gången i mitt liv, så har jag köpt pulvermos.

Det har varit emot allt vad jag tror på. Jag hatar pulvermos. Det är fusk.

Men för att jag ska klara av mammalivet i 3 månader till, så vad jag helt enkelt tvungen.

Just nu måste mat vara smidigt för mig. Mat måste gå fort. Och smidigt. Och fort.

Pasta har vi ätit ihjäl oss på. Jag kommer knappt ihåg när jag lagade någonting annat faktiskt.

Men nu är det dags för mig att släppa lite på mina korkade regler.

jag har även köpt kassler. Det har jag iof. inte så mycket emot. Men vi brukar inte köpa kött. Vi är jägare. Men jag kan inte koka grytor å göra stekar hela dagarna.

Nej. Nu är det slut på att göra saker och ting svårt för mig själv.

Maten får bli lite dyrare dessa månader som är kvar. Nu blir det ok med fiskpinnar, köpeköttbullar, pulvermos och kanske tom. färdiga pastasåser.

Jag hoppas att detta ska öppna upp en helt ny fri värld för mig.

Varför har jag inte kommit på detta tidigare???

Lördagar.

Egentligen är det inte så mycket som behövs. Lite mat i magen, sol, glada barn och en fantastisk man som är hemma. Lördagar. ÄLSKAR lördagar.

Jag behöver fler lördagar i veckan tror jag.

Igår snodde jag med mig Dante och vi åkte iväg med bilen. Köpte en skateboard. Köpte en liten pool. Åkte förbi vårt framtida hus och plockade liljekonvaljer i massor.

Fantastiskt.

Vi köpte godis och en kexchoklad som smälte i bilen.

Det var så skönt att få spendera en timma med min äldste son.

Lördagar.

Kyckling. En sån där låda som man bara stoppar in å så är den färdig. Det är typisk lördagsmat för oss. Det är jäkligt gott och snor inte en massa tid från oss.

På kvällen och natten blev jag dock sjuk. Så nu ligger jag nerbäddad i sängen och har precis tittat på Sunes sommar.

Dålig mamma

Usch... De går verkligen inte bra just nu för min mentala hälsa.

Jag känner mig urusel som mamma som bara skäller och hotar och bryter ihop vid middagen över skitgrejjer.

Men de går fan inte mer. Jag orkar inte med mer skitgrejjer. Jag orkar verkligen inte med mina barn just nu. Och det är hemskt att inse det.

Jag pratade med min granne Ulla, på 80 år om detta.
"Jag fattar inte hur du orkade vara hemmafru Ulla.."
"Min man jobbade ofta sent, men jag såg det som ett viktigt arbete jag skulle utföra. Att ta hand om mina barn"

Ok. Nu känns det bättre.. NO!

Men  vi kom faktiskt tillsammans fram till att förr var det kvinnans lott.. Nu förtiden har vi kvinnor så mycket valmöjligheter än förr..

Ja. Och hade jag fått välja. Så hade jag valt att vara en glad och fantasifull och matlagande mamma.

Och set jobbiga är att det är ju bara upp till mig själv egentligen.

Men det går inte. Jag når inte fram.

Så för att känna mig någorlunda lyckad idag, så åkte jag och jobbade. Lämnade att kaous hus till min blivande man, två lekande barn i trädgården (varav Ilon blöjlös) och ett middagsbord fullt med matrester på(dock inga till honom) och stack.

Väl hemma igen efter några timmars jobb så kan jag titta in på mina söner som snuffar i sina sängar. Jag mumlar förlåt. Nya tag i morgon.