När klockan var nio hade Dante hunnit ramla ur sängen, ramla ner från stolen, nästan ramla ner för trappen och nästan ramla ner från en annan stol.
Han klättrar upp precis över allt och vinglar överallt.
Kliockan är nu nästan tio och jag är helt slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar