Förlåt att jag inte skriver. Men jag känner mig alldeles normal, så det är inget som bubblar över.
Jag träffar normala människor varje dag, en nästan normal son, Ola är oväntat normal och huset ser lika hemskt ut som vanligt.
Jag lagar normal mat varje dag som jag har gjort 1000 gånger så att det inte ska bli fel.
Jag följer mina points.. Nej, vänta! Det har hänt något! Jag har gått ner från 21 till 19 point per dag, på grund av att mitt jobb inte innehåller något spring.
Det är ju tråkigt att äta mindre, men å andra sidan så har jag inget ätbart att lockas av på jobbet, så det blir inte så svårt.
Annars lunkar allt på i normal fart. Dante och jag går promenader på mornarna när han är för trött för att leka och för pigg för att sova.
Jag strosar runt här och pysslar om lite i fönstrerna, och även jag är för trött för att hitta på något speciellt, men för pigg för att sova.
Jag går runt och spinner lite. För jag mår väldigt bra. Men det är ju faktiskt så människan fungerar. Rutiner mår man bra av. Hela mitt liv är en enda rutin just nu och det är precis vad jag behövde.
Jag riktigt purrar och känner att jag sakta men säkert läker och laddar energi igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar