Dante vaknade vid halv sex, och det fanns inget leende på mina läppar så långt man kunde se, trots att jag redan hade bestämt att det skulle bli en underbar lördag.
Trött, sur, vresig och velig.
Hönsbytadag i österbymo? Lägga sig och dö? Ner på stan och fika?
Nae... det förslag som kändes någorlunda ok var att lägga sig ner och dö.
Eftersom det regnade oavbrutet ute.
Men under frukosten som bestod av torrt bröd och annanas juice som smakade vin (frukostälskaren Ola tyckte att allt var jättegott) drabbades jag av en snille blixt!
Åka och bada i Sävsjö!
Först kröp vi ihop i fosterställning och sov i 3 (!!) timmar, när Dante sussade sin morgonlur, och sen skulle vi försöka komma iväg.
Jag hoppade i gummistövlarna och tog på mig en knallblå bonna-jacka (sån som bönder har)
och bar mig iväg på en kisse-runda med Lina. (Lina är en hund)
DÄR, just i den sekunden när jag plaskade i mina stövlar fann jag en förlorad bit av mig själv.
This is mee!
På gångvägen går jag i fatt ett gammalt par. (sanningen ska fram, de hade nog inte alla hästar hemma. Inte alla pingviner på flaket. Inte skarpaste kniven i lådan. Hjulet snurrar men hamstern är död. Osv.) Gubben står i diket, och gumman på gångvägen och drar upp gubben ur diket.
Jag fattade först inte vad de höll på med, men sen såg jag att det blänkte till i handen på gubben. Burkar!
De trampade vidare 10 steg.
"Där är en till dö, men den ligger så långt ner, den når vi nog inte, nej den struntar vi ."
Jag som jobbade med att komma över min lördagsångest, prövade mig på att vara hjälpsam.
"Jag kan hämta den, jag har ändå gummistövlar!"
Jag klampade ner i diket medans de stod och gapade åt mig.
Jag fick upp en skrynkliga burken och räckte fram den till dem.
"Naae, den va så knölig, den går inte panta"
Och så gick de vidare.
Kvar står jag med burken i näven, och trodde att de var miljömedvetna.
10 meter fram stod en papperskorg, men det fanns inte i deras värld att man kunde slänga den.
Panta - eller ligga kvar i naturen.
Chockerande
Men jag gick förbi dem, la i burken i papperskorgen, och vände och gick förbi dem igen och gick hem.
Badet gick jättebra och det var skitroligt. Dante var supersöt i sina nya badbyxor och med tussar och tejp i öronen. (Precis opererat in rör.)
Sen hittade mig själv en gång till...
Efter vi hade badat (Ola hade med sig Dante i herrarnas duschrum. Fasen vilken lyx att få vara lite själv en stund, och sen basta en liten stund.)
Torka sig, på med kläder, upp med håret i en knut på huvudet. Färdig!!
Så skönt att inte sminka sig eller göra i ordninghåret!
Så skönt att bara få vara människa, och inte kvinna!
Så skönt att hitta tillbaka till sitt sanna jag. En osminkad och ovårdad tjej i bonna-kläder. Det är ju bara snusen som fattas!
Tillåt mig utbrista:
Vilken underbar lördag det blev!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar