Jag börjar komma till den nivån i min mammaledighet då jag har slutat att uppskatta vardagen.
Det tog 1, 5 år. Jag tror det är så länge som jag har varit hemma nu när jag räknar in sjukskrivningen.
Jag ska nog egentligen vara glad för att det tog så lång tid som det gjorde.
Men nu hatar jag fukostsmulor, matklabb under bordet, klängiga barn, barnprogram och trolldeg.
Det är helt enkelt dags att börja jobba igen.. Men det är 4 månader kvar tills dess, så det är dags för mig att börja vända på den här steken till något positivt.
Jag ska bara komma på vad först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar