Raggning

Är detta världens sämsta raggningsreplik?

"Gift?? Varför tror du jag är gift??"

Utbrister en man som har tryckt sig ner vid vårt bord. Trevlig karl, och Ellinor och jag kallar honom för "40 åringen". Ingen aning om vad han heter. Varken då eller nu.

Röd Tiger skjorta, spelar mest golf, men i övrigt ägare till ett byggföretag. Antagligen pengar till övers, för det bjuds nått hejdlöst på Gin och Tonic, även att vi propsar på att få betala själva.

Men Tack ändå.

Han trodde att jag var 19 och gick på socialbidrag. Han får jättegärna tro det, men jag blir lite förvånad, vad utstrålar jag egentligen? Jag ringade in honom skrämande snabbt. Men så är det väll när man har hela sin insida på en skjorta?

Efter säkert två timmars sällskap och slösnack, så orkade jag inte hålla mig längre. Så när läget gavs, var jag helst enkelt tvungen:

"Jo, men du är ju gift"

"Jasså, ni tänker på ringen? Det är faktiskt min mormors ring"

Minen blir väldigt allvarlig och ett tappert försök till tårögd.

En lång konstpaus tar fart.

Han himlar med ögonen som för att ta bort några tårar.

Ellinor och jag tittar på varandra och tänker "OMG, tror han att vi är dumma i huvet?"

Jo då, storyn fortsätter om denna lilla mormor, som tydligen hade enorma händer.

Han sa att när jag log, så var det en gåva till honom, från hans mormor.

Grattis, jag tror att det var det absolut sämsta raggningsförsöket genom tiderna.