badrumsskåp

Å nej. Fick precis just nu i detta svindlande ögonblick en uppenbarelse

Jag tänkte skriva om något så spännande som mitt badrumsskåp

I mitt förra liv, när jag bodde alldeles ny kär i en lägenhet, innan barn. innan ett fruktansvärt fult hus, så hade jag en lite sjuk hobby.

Eller, hobby visste jag nog inte vad det var på den tiden. Då var det bara att cykla ner och ta en öl på fredan och lördan..

Men jag städade mer än gärna mitt badrumsskåp. Gärna Olas sida med för den delen.

Ställa parfymer i rader, saxen på sin bestämda plats, torka rent glasskivorna, tvätta tandborstskoppen.

Men sen vi köpte vårt uuunderbara hus, så har det säkert bara hänt två gånger.

Men här om dagen så brakade helvetet loss. Dante stod på skötbordet (ja, jag stod brevid och höll i honom, va fasen tror ni om mig???) och slet i en torkyhållare som är fastskruvad på badrumsskåpet.

Och det skramlade till, dundrade till och till sist hördes en smäll, som var min hand som slängdes upp på spegeln för att hindra all skit från att vräkas ur skåpet och ner i handfatet.

Där står jag, ena handen på spegeln, och andra handen om Dante. Som tur var, så fanns mannen i huset hemma.

"OLAA! KOM IN I BADRUMMET, Å TA MED DIG EN BUNKE!!"

"Varför??"

"FÖR ATT JA SÄGER DE! NU!! DU HÖR JU ÄNDÅ INTE VAD JAG SÄGER NÄR JAG ÄR HÄR INNE OCH DU STÅR I KÖKET OCH SPOLAR I KRANEN, SÅ BARA KOM HIIIIT!"

Ola har tinitus (?) och har jättesvårt att höra två saker samtidigt. Vilket jag har lärt mig att leva med, genom att stoppa mina berättelser om han prasslar med en påse eller tar fram tallrikar och så vidare. Han har dock liiite svårare att förstå att han inte hör.

Tillsist kommer han in i badrummet med världens minsta lilla skål.

Och jag kunde faktistk inte annat än att skratta!

Han med, när han upptäckte vad som höll på att hända, och hämtade istället världens största bunke.

Vi lyckas vräka ur all skit från skåpet ner i bunken.

Ingen skada skedd, och Dante lyckades vingla kvar uppe på skötbordet.

Flera, flera dar senare (igår) orkade jag äntligen ta tag i mitt liv, och torka ur skåpet och flytta in på nytt. Sortera ur skit som inte hör hemma där, slänga gamla topps, släga gamla öronhängen och skölja ur tandborstekoppen.

NU förstår jag varför det var min hobby. Det är ju heelt underbar att mötas varje morgon av ett städat skåp, och att varje kväll se ordning innan man går in i det stökiga sovrummet!

Om jag hade orkat (läs; haft en iPhone) så hade jag givetvis lagt ut en bild.

Nu till uppenbarelsen

Jag har inte lidit alldeles för mycket av min trötthet idag.

Samband?

Sjuk i huvudet?