Ungdom vs mammastil

Jag tycker inte att jag är gammal.
Jag är bara rädd för att vara gammal, utan att veta om det.

Bara timmar efter att min son var född var tankarna "jaha, blir det att handla kläder på kapahl nu då." (men de har faktiskt lite snygga kläder ibland, eller så är det att jag har gått i fällan trots allt. )
Men döm av min förvåning, att samma vanliga Johanna är kvar, även att hon har ett barn!!

Det är då alla mina stilar krockar hela tiden å jag blir alldeles vilsen!

I onsdags skulle jag och barnvagnen ner till Vetlanda stad en snabbis och göra ingenting utan bara handla upp pengar som egentligen inte finns.

Det kändes stort för mig, så jag ville piffa till mig lite. (Säger ganska mycket om hur ofta jag lämnar mitt hem om jag inte är på jobbet)

Men nånting gick fel, och jag hittade inte en enda fin trasa som passade till mitt humör.

Efter mig lämnar jag en helt våldtagen garderob.

På mig hade jag ett par förstora svarta jeans, en skitful t-shirt, (som jag lovade mig själv att aldrig mer ha på mig eftersom jag bar den under hela BB visiten) samt en grå munktröjja som jag har typ varje dag.

På fötterna blev de mina jäkla goretex skor som inte är ett dugg fina (men fan va bra de är. oxå mamma varning. tar komfort före snygghet)

Så istället för min ungdomliga stil som jaghade tänkt mig, blev de Mammastil rakt igenom.

(Nästan. Som plåster på allt satte jag i min näsplutt och på med min kepa över mitt nytvättade yviga hår. Vilket i och flr sig gjorde att det såg ännu dummare ut alltihop, men de kändes lite bättre.)


Tur att jag har ett så i ögonfallande snyggt barn!