En liten historia..

Fasen. Halvljuset på den högra sidan är sönder. FORTFARANDE!

Ett problem som jag har skjutit framför mig i flera veckor, i hopp om att det skulle gå över.

Aja, jag är en halvtimma tidig till Nässjö (där jag jobbar), så jag svänger in på holmgrens bil.

Jag menar, jag behöver bara byta en lampa, hur lång tid kan det ta?

Jag kliver in i affären och till sist kommer en man (så klart) fram till den höga disken som gör att man känner sig ännu mindre å ynklig.

Jag ber om hjälp, och han fäster nån form av gul nummerbricka om min bilnyckel, och jag får en i handen.

Känns så fånigt.

Och så får jag sätta mig å vänta.

Å vänta.

Tittar lite i nån jävla tidning i brist på annat.

Å väntar

Läser väl tidningsfanskapet lite noggrannare då.

Funderar faktiskt på att köpa en sån där bil som de står om.

Å väntar.

Men va FAAN!

"Ursäkta, men kan jag få betala nu, så det går lite fortare?"

"Nej, jag måste vänta på att det ska komma fram i datorn, så jag kan skriva ut det.."

Jahopp.

ar mig en titt över den höga disken (för jag blir på tok för rastlös att att sitta å bläddra sönder den lilla oskyldiga tidningen.)

Där sitter typ 10 män, och faktiskt en kvinna å smattrar på sina datoren vid sina skrivbord.

de har inga väggar mellan sig.

de säger inte ett ord till varandra.

sen ringer det till kvinnan, som ber personen i luren att vänta. hon pillar på telefonen och sen ringer det hos hennes kolega 2 meter bort.

fy faan, va löjligt. jag bara dör.

till sist rasslar det till i nån skrivare och jag får efter mycket om och men betala.

164kronor.

men de är klart att det kostar så mycket, eftersom företaget har så in i helvete med personal!