Jag har tagit det lugnt med mina historier från Konstrundan, då en utav mina underbara grannar blev sjuk.
Så jag drabbades av något som kallas för samvete.
Men nu har det äntligen börjat gå över så smått, så jag tänkte försiktigt dra fram en rolig betraktelse.
Pannkakor i långa rader, som aldrig blir så bra som mammas, men det vet ju varken Dante eller Ola om.
Mjöl och mjölk i hela köket och på Dantes mage och hans händer.
Men Mamma har sytt ett förkläde till honom, så fint, så fint.
Jag har oxå ett förkläde som jag till min stora förtjusning hittade och föll pladask för, på världens bästa affär Lagerhouse!
Jag överaskade Ola med pannkakor till lunch, då han är alldeles förkyld och de är så synd om honom när han får snyta sig hela tiden tills han blir alldeles fnasig under näsan.
Dante och jag åt pannkakor hos mamma igår, men eftersom Dante ständigt matvägrar, så är jag glad om jag får i honom lite grädde som han faktiskt tycker om i några skedar.
Klockan hann bli 12. Klockan hann bli 10 över och Olas mobil tutade upptaget om och om igen.
Vid 20 över blev jag så sur, eftersom jag vet att jag inte borde va sur, och klädde på mig och barn för att gå ut och skotta istället.
Väl välklädda så öppnar givetvis Ola dörren. Lite småtrött och fortfarande för förkyld.
Dante och jag gick ut en sväng ändå.
Han sopade av bilarna så långt han nådde med sina små armar och med sina små vantar som satt och vinglade på toppen av handen.
Självklart är mina grannar ute och skottar. För vintertid så gör de inget annat. Dels för att de inte har något annat och göra och dels för att få prata med någon annan än radion och tv:n.
(Okej, för att vara lite rättvis, dels för att de inte vill skotta för mycket snö på en gång, för de orkar de faktiskt inte. De är ju faktiskt över 80 varendaste en.)
Ms U, som är vår goda granne, men som dock kan kläcka lite onödiga saker, smyger fram till mig så att hon ska kunna viska.
"Har du sett vilken snövall du har på din trädgård. Ja, du förstår Ms. C lägger inte ett spadtag på sin egen sida häcken!"
Jag kunde inte låta bli utan att skratta. Dels för att Ms. U är så söt när hon viskar hemlisar, dels för att jag aldrig har tänkt på detta, trots att jag ser henne skotta snö typ hela tiden.
Sen var vallen verkligen enorm, och jag har aldrig tänkt på det!
Ms.U berätta att de inte vill ha snön på sin trädgård när den tinar..
Jag skrattar fortfarande åt denna absurda sak.
Spelar det någon roll om snön ligger en meter åt ena eller andra hållet när den sedan flyter ut i vatten?
Häcken måste vi klippa som fan varje år för att gubben (det är ju ALLTID mannen i huset som kör i bilen, men han är för gammal och vinglig och hjärtsjuk för att skotta snö) ska kunna se något när han backar ut med bilen.
Men en stor jäkla snövall är inget problem??
Jag försöker vara så himla vuxen att inte bry mig. Men samtidigt kan jag inte låta bli, utan att bli provocerad av allt detta. Så egentligen vill min onda sida skotta upp så att vallen blir högare än högast, Så de inte kan se något när de backar ut, förrens till påska.
Men jag är en ju en vuxen och ansvarstagande människa nu, som inte väljer att lägga energi på att bry mig om så meningslösa saker...
Det är därför man har en blogg...
SvaraRaderaDet är skönt att ha en blogg :)
SvaraRadera